
Jag får mycket post. Är det bättre nu, nu när posten kommer två gånger om dagen i stället för en? Ena gången levereras den av en svart moped, andra i sedvanlig gul vänsterstyrd bil.

Tunga tåg genom Sverige, alla ansikten vända ut mot mörkret, tillbaka in i reflektionerna av oss själva. På Stockholms Central är trängseln nästan kvävande. Där det förut fanns plats att sitta och vänta på tågen trängs nu butikerna och restaurangerna. Vill man vila benen måste man betala.

Amerikanska medborgare dödar medmänniskor varje dag och månad på året. Det händer att en sexårig pojke hämtar sin faders vapen och skjuter en fyraårig kamrat till döds, därför att de blir osams under en lek.

Ytterligare en paus, ett mellanrum i tiden. Katten har mått så där sista tiden. Men lever. Det är åtta månader sen det var stor kris, men hon kämpar på och anpassar sig till nya omständigheter. Snart 22 år. Det är ofattbart.

Vi i IF Metall är starka och gör skillnad. Vi tar tag i våra medlemmars problem och utmaningar och löser dem tillsammans. Vi sätter stopp för dålig arbetsmiljö och ser till att våra medlemmar inte behandlas orättvist. Den fackliga kampen pågår framgångsrikt varje dag.

Det är måhända för tidigt att analysera årets avtalsrörelse eftersom alla avtal ännu inte är i hamn. Det finns dock anledning att reflektera över lönebildningen i Sverige.

Ibland kan en människas livsvillkor sammanfattas i en enda mening. Bland alla papper min mamma lämnade efter sig fanns ett brev från Försäkringskassan: ”Din pension är nu 9 284 kronor i månaden.”

Den här krönikan skrivs samma dag som partistyrelsen valde mig till ny ordförande för Sveriges socialdemokratiska arbetareparti. När jag för 30 år sedan tog uppdraget som kontaktombud för Metall på Hägglunds i Örnsköldsvik hade jag aldrig kunnat tro att jag skulle bli IF Metalls förbundsordförande.
![]()
Här bloggar Dagens Arbetes chef-
redaktör, Helle Klein, om alltifrån möten med fackliga medlemmar runtom i Sverige till debatter med makthavare i samhälls- och arbetslivet.
Här blandas högt och lågt, allvar och roligheter, det politiska med det mer personliga. Kom gärna med kommentarer och tips.
Berätta om hur du ser på samhälls-
utvecklingen, om vad som händer på ditt jobb.

Jag får mycket post. Är det bättre nu, nu när posten kommer två gånger om dagen i stället för en? Ena gången levereras den av en svart moped, andra i sedvanlig gul vänsterstyrd bil.

Tunga tåg genom Sverige, alla ansikten vända ut mot mörkret, tillbaka in i reflektionerna av oss själva. På Stockholms Central är trängseln nästan kvävande. Där det förut fanns plats att sitta och vänta på tågen trängs nu butikerna och restaurangerna. Vill man vila benen måste man betala.

Ytterligare en paus, ett mellanrum i tiden. Katten har mått så där sista tiden. Men lever. Det är åtta månader sen det var stor kris, men hon kämpar på och anpassar sig till nya omständigheter. Snart 22 år. Det är ofattbart.

Amerikanska medborgare dödar medmänniskor varje dag och månad på året. Det händer att en sexårig pojke hämtar sin faders vapen och skjuter en fyraårig kamrat till döds, därför att de blir osams under en lek.

Ibland kan en människas livsvillkor sammanfattas i en enda mening. Bland alla papper min mamma lämnade efter sig fanns ett brev från Försäkringskassan: ”Din pension är nu 9 284 kronor i månaden.”
Sveriges politiker sprider okunnighet och försvårar diskussionen genom påstå att sysselsättningen har ökat när det som hänt bara är att företagen skaffat fler anställda.